MagnusMagnus meny

Är högintensiv träning the S(HIT) för hjärnan och hälsan?

Av:
Magnus Lindwall
Publicerad:
13 Jan 2025

"Intervallträning tycks extra bra för hjärnan" Rubriken kommer från en artikel i SvD.

Låter spännande. Framförallt i de redan träningsfrälstas öron.

Men stämmer det?

Nja. Det finns flera anledningar att förhålla sig skeptisk till det påståendet.

Intervallträning trycker på vikten av intensitet i träningen och är därmed nära besläktat med begreppet högintensiv träning (förkortat HIT). HIT har av vissa forskare, ffa fysiologer, under de senaste 20 åren förts fram som ett extra bra sätt att träna för att få hälsoeffekter. Argumenten till varför HIT skulle vara bättre än traditionellt rekommenderad fysisk aktivitet, där intensitetsnivån snarare är lätt till måttlig för generella hälsoeffekter, är ffa tid. Genom att öka intensitetsnivån kraftigt kan man få ned tiden som behövs för ett träningspass och därmed komma runt en av de hinder som ofta anförs kring träning, brist på tid.

Men här finns en liten hake. Att vrida upp intensitetsnivån, för att på så sätt spara tid, är inte gratis. Kostnaden utgörs av ökad ansträngning, ökat obehag och därmed ökad risk för att att träningen inte blir hållbar. Framförallt för personer som inte är vana att träna och som inte är vältränade eller i bra fysisk form.

Och här kör tyvärr den vackra tanken om HIT som en fiffig genväg till hållbar träningsmotivation och större hälsoeffekt rakt in i verkligheten med huvudet före.

För att få hälsofördelar av träning krävs långsiktighet och hållbarhet i beteendet. Det är de flesta överens om. Med tanke på att HIT-träning är avsevärt mer jobbigt och därmed psykologiskt mer krävande är risken stor att det kommer öka sannolikheten för att man inte lyckas hålla i beteendet över tid. Framförallt gäller detta personer som inte är vana att träna och som behöver effekterna av träning bäst.

Förutom detta så har HIT-forskningen, och de slutsatser som dragits i dessa studier, även kritiserats av andra anledningar. Många av HIT-studierna är små, lider av metodologiska problem och är därmed svåra att replikera och generalisera resultaten från.

Kritiken av HIT är förtjänstfullt sammanfattad i ett antal artiklar av Paddy Ekkekakis och kollegor. Se referenser nedan.

Till artikeln i SvD. De argument som framförs där att HIT skulle vara extra bra för hjärnan förutsätter att otränade personer lyckas hålla i träningen över tid. Det är, som Ekkekakis och kollegor visat, av en mängd olika anledningar, inte särskilt troligt. Studien som hänvisas till i artikeln följer trenden av de tidigare kritiserade HIT-studierna (den är t ex liten) och lider därmed av samma problem och tillför därmed inget nytt i debatten.

För att summera, HIT är högst sannolikt inte den HIT för folkhälsan som ofta lanserats. Det är inte en listig genväg runt psykologiska barriärer som gör att vi inte orkar hålla i träningen över tid. Det är inte ett revolutionärt ”tränings-lifehack” till hållbar motivation och livslång hälsa.

Det spelar ingen roll vilken intensitet en träning som ändå inte blir av har. Oavsett vilken HIT den skulle vara för hjärnan och hälsan, i teorin. Om den nu gjordes.

Så, är du redan vältränad och gillar att köra hårt: fortsätt gärna med det. Men det finns ingen anledning att rekommendera högintensiv träning till den stora majoritet som inte är vältränade och som vill komma igång och göra träningen till en vana.

Referenser:

1. Ekkekakis, P., Swinton, P., & Tiller, N. B. (2023). Extraordinary claims in the literature on high-intensity interval training (HIIT): I. Bonafide scientific revolution or a looming crisis of replication and credibility?. Sports Medicine, 53(10), 1865-1890.

2. Ekkekakis, P., & Tiller, N. B. (2022). Extraordinary claims in the literature on high-intensity interval training: II. Are the extraordinary claims supported by extraordinary evidence?. Kinesiology Review, 12(2), 144-157.

3. Ekkekakis, P., Vallance, J., Wilson, P. M., & Garber, C. E. (2023). Extraordinary claims in the literature on high-intensity interval training (HIIT): III. Critical analysis of four foundational arguments from an interdisciplinary lens. Psychology of Sport and Exercise, 66, 102399.

4. Ekkekakis, P., & Biddle, S. J. (2023). Extraordinary claims in the literature on high-intensity interval training (HIIT): IV. Is HIIT associated with higher long-term exercise adherence?. Psychology of Sport and Exercise, 64, 102295.

Magnus Lindwall föreläser om motivation och meningen med mål inför publik

Boka enFÖRELÄSNING

Mindre feelgood -och mer real good

Professor Magnus föreläser för att sprida kunskap om mål, motivation, självkänsla och mänskliga beteenden.
Inga maskerade halvsanningar, inga trendiga metoder som inte håller måttet.
Det är underhållande, det är utmanande
– men framför allt är det ren och skär vetenskap.

Läs mer
Magnus Lindwall
twitterLinkedin