Självbestämmandeteorin (SDT) förklarar mänsklig motivation, prestation och välbefinnande bland annat utifrån tillfredsställelsen av de tre psykologiska behoven: autonomi (upplevelsen av valfrihet och kontroll över sina handlingar), kompetens (känslan av att man är klarar av och bemästrar sina uppgifter och utvecklas) och samhörighet (upplevelsen av social samhörighet, stöd och meningsfulla relationer). Enligt SDT skapar en miljö på jobbet som stöder dessa behov förutsättningar för en mer självbestämmande och hållbar motivation, vilket i sin tur leder till positiva utfall som bättre prestationer och psykiskt välmående.

Miljön, och framförallt närmiljön i vardagen, och hur den upplevs och tolkas av oss, är inom SDT därför central. En viktig fråga är därmed hur miljön, och framförallt nya inslag i miljön, kommer påverka behoven på jobbet. Ett sådant relativt nytt inslag, som nog inte någon kunnat missa, är AI. I ett arbetsliv under snabb teknologisk utveckling blir det intressant att fundera på och utvärdera om ny teknik som AI kommer att stötta eller underminera dessa psykologiska behov hos medarbetarna.

Och AI är som bekant redan här. Vi behöver inte vänta in ytterligare utveckling för att se effekterna. Dagens AI-verktyg, som avancerade språkmodeller (t.ex. ChatGPT) och AI-drivna agenter, används redan för att automatisera rutinuppgifter, analysera stora datamängder och assistera vid komplexa beslut. Och detta är bara början. I framtiden kommer dessa tekniker bli ännu mer integrerade i olika yrken och branscher. Och i våra liv.

Något som är tydligt när man går igenom det vi vet om psykologiska behov och kopplar ihop det med det vi hittills vet om AI, är att bilden blir mångbottnad och komplex. AIs möjliga effekt på hur vi mår, fungerar och presterar på jobbet är en intressant, och lite skrämmande, paradox.  Samma teknologier som lovar att frigöra oss som anställda, förstärka våra färdigheter och sammanföra oss på nya sätt, innehåller också mekanismer för att kontrollera, avkvalificera och isolera oss.

AI kan helt tydligt användas för att stötta och underlätta tillfredställelse av våra psykologiska behov, vilket i sin tur sannolikt leder till att vi mår bättre och fungerar och presterar bättre. Men samtidigt är det även tydligt att AI lätt kan få motsatt effekt och hämma behoven och motverka att de tillfredsställs.

I denna första artikel (av två) ska vi titta närmare på de goda nyheterna; hur AI kan ha en positiv påverkan på de tre psykologiska behoven inom SDT, och leda till att vi mår bättre, fungerar bättre och vill vara kvar på arbetsplatsen.

Autonomi

Autonomi handlar om upplevd frihet, valmöjlighet och självbestämmande i arbetet. AI kan påverka medarbetares autonomi på flera sätt:

• Frigör tid och ökar valfriheten i arbetsuppgifter: Genom att AI automatiserar rutinuppgifter kan anställda befrias från monotona moment och istället fokusera på mer stimulerande arbetsinnehåll. Att lämna de mest rutinartade uppgifterna till AI och ge människor mer intressanta arbetsuppgifter ökar möjligheten att uppfylla deras kompetensbehov och kan samtidigt öka känslan av autonomi. Detta indikerar att AI kan utformas som ett stöd som ger medarbetarna mer kontroll över kvalificerade beslut, snarare än att detaljstyra dem.
• Flexiblare arbetsformer och självledarskap: AI och digitala verktyg möjliggör mer flexibelt arbete i tid och rum. Till exempel har AI-driven kommunikation och planering underlättat distansarbete och hybridarbete, vilket i många fall ökar medarbetares upplevda kontroll över när och var arbetet utförs. AI-baserade personliga assistenter kan dessutom hjälpa anställda att organisera sin tid, prioritera uppgifter och fatta informerade beslut, något som stärker förmågan att leda och strukturera sitt eget arbete. När AI agerar som ett beslutsstöd under medarbetarens kontroll (snarare än som en chef) kan det ge individen större inflytande över arbetsprocessen. Ett konkret exempel är språkmodeller som kan användas på medarbetarens initiativ för att snabbt hämta information eller generera idéer. Detta låter individen själv avgöra hur och när AI-verktyget används, vilket kan upplevas autonomistödjande.
• Personalisering och anpassning: Moderna AI-system blir allt bättre på att anpassa sig efter användarens preferenser. AI kan ge skräddarsydda svar och förslag baserat på användarens kontext och behov istället för att tvinga alla att arbeta på samma sätt. Denna möjlighet att anpassa verktyget efter egna arbetsvanor kan förstärka känslan av autonomi och egenmakt hos medarbetaren, eftersom AI då fungerar som ett flexibelt verktyg under användarens kontroll.

Kompetens

Kompetensbehovet handlar om känslan av att klara av, vara effektiv och växa i sin yrkesroll. AI kan bli ett kraftfullt verktyg för att stärka medarbetares kompetens och lärande på flera sätt:

• Snabb feedback och handledning: AI-system kan ge omedelbar feedback på prestation och agera som ständigt tillgängliga handledare. Till exempel kan en språkmodell hjälpa en medarbetare att lösa ett problem genom att föreslå lösningar eller förklara komplex information på ett begripligt sätt. När AI tar hand om enklare delar av en uppgift kan medarbetaren få fler möjligheter att utöva sina kärnkompetenser i de mer avancerade delarna av arbetet.
• Personlig och kontinuerlig inlärning: AI kan fungera som en skräddarsydd coach för kompetensutveckling. Moderna AI-drivna lärplattformar kan analysera en individs kunskapsnivå för att sedan rekommendera rätt träning eller utbildning i realtid. Detta innebär att medarbetare kan få just-in-time-lärande, direkt när ett kunskapsbehov uppstår, kan AI tillhandahålla relevanta resurser eller instruktioner. Denna kontinuerliga, personliga återkoppling kan stärka upplevelsen av att bemästra nya färdigheter, vilket gynnar kompetensbehovet.
• Ökad effektivitet utan att offra kvalitet: AI kan höja produktiviteten samtidigt som resultatet blir likvärdigt eller bättre, vilket kan stärka stoltheten över väl utfört arbete. När AI används som stödverktyg kan medarbetaren fokusera på att finslipa och använda sina expertkunskaper på resultatet. Detta kan ge en känsla av att klara av mer och nå högre prestationer, vilket tillfredsställer kompetensbehovet. Dessutom kan AI erbjuda tydlig och frekvent prestationsfeedback (t.ex. genom att snabbt påpeka fel eller bekräfta korrekta lösningar), vilket, om det görs informativt och inte dömande, ytterligare kan stärka individens känsla av skicklighet.

Samhörighet/tillhörighet

Samhörighetsbehovet innefattar upplevelsen av tillhörighet, stöd och meningsfull kontakt med andra i arbetet. Det handlar om att känna sig sedd av sin organisation och ha goda relationer med kollegor, chefer och kunder. AI kan även påverka detta behov på ett positivt sätt på olika sätt:

• Nya sätt att samarbeta och kommunicera: AI kan fungera som en katalysator för förbättrad kommunikation i organisationer. Till exempel kan AI-drivna översättningsverktyg eller sammanfattningsverktyg hjälpa medarbetare att överkomma språkbarriärer och dela information snabbare, vilket främjar en känsla av sammanhang i globala team. Sociala plattformar förstärkta med AI (som intelligenta företagschatbotar) kan underlätta kontakten mellan kollegor, genom att snabbt koppla frågor med rätt experter i organisationen. Till exempel kan en AI-assistent som “vet” vilken kompetens olika medarbetare har, hjälpa anställda att hitta rätt kollega att rådfråga, som stärker informella nätverk och kunskapsdelning, vilket bidrar till samhörighet.
• Stöd för relationer och välmående: AI-system kan även hjälpa chefer och team att uppmärksamma medarbetares mående, vilket indirekt stöder samhörighet. Vissa AI-verktyg analyserar kommunikation eller ansiktsuttryck för att identifiera om någon verkar utbränd eller frånvarande, så att chefen kan ingripa i tid. Generellt kan AI-verktyg hjälpa ledare och chefer att ge rätt stöd till sina teammedlemmar och visa omtanke, vilket stärker känslan av att organisationen bryr sig.
• Minskad isolering genom kunskapsutbyte: Även om det kan låta paradoxalt, finns indikationer på att AI-verktyg kan minska upplevelsen av isolering bland kollegor. Generellt kan införandet av ny teknik skapa forum (t.ex. workshops, utbildningar, interna chattar) där anställda kommer samman för att lära sig av varandra, något som kan stärka samhörigheten. Om AI tar över vissa uppgifter, kan det också frigöra tid för människor att fokusera på kundrelationer eller kollegialt samarbete, alltså det sociala och relationsbyggande arbete som ofta försummas under hög arbetsbörda. Således kan AI indirekt ge mer utrymme för mänsklig kontakt genom att effektivisera andra delar av arbetet.

Organisationskultur och psykosocial arbetsmiljö

AI kan dessutom ha en rad positiva effekter på organisationskulturen. Organisationer som betonar ”människan i centrum” vid AI-implementering kan främja en kultur av innovation och empowerment, där medarbetare är delaktiga i utformningen av nya arbetssätt. Som forskare påpekat, det inte är algoritmerna i sig som oundvikligen formar framtidens arbetsmiljö, utan hur företag väljer att designa och använda dem. En inkluderande kultur där anställda involveras i AI-projekt och utbildas ordentligt kan bygga förtroende för tekniken. Medarbetare som förstår syftet med AI-verktygen och känner att dessa finns där för att stötta (inte kontrollera) dem, kommer troligen att ha mer positiva attityder och engagemang.

AI-utvecklingen kan slutligen medföra möjligheter i arbetsmiljön. AI kan minska arbetsbelastning, ta bort farliga eller påfrestande arbetsmoment och ge anställda mer flexibilitet, vilket över tid kan minska stress och utbrändhet. Till exempel nämns ofta förbättrad balans mellan arbete och privatliv som en potentiell fördel, där AI kan möjliggöra smartare schemaläggning och underlätta distansarbete, vilket som nämnt lett till att många upplever minskad konflikt mellan jobb och familj. AI kan dessutom bidra till en mer lärande arbetsmiljö: om organisationen satsar på kompetensutveckling i samband med AI, kan det skapa en positiv spiral där medarbetare känner att de investeras i och uppmuntras att växa.

Sammanfattning

AI har potentialen att skapa mycket gott på arbetsplatser. Från självbestämmandeteorins perspektiv kan autonomi stärkas genom att AI tar över rutinjobb och ger anställda mer frihet. Kompetensbehovet kan få ett uppsving och samhörigheten kan stödjas genom bättre kommunikationsflöden och mer tid för mänskliga möten.

Rätt använd kan AI bli en motor för mänsklig utveckling och motivation.  Om detta sedan faktiskt sker beror mycket på hur AI faktiskt används och implementeras. Av människor. I de system och organisationer vi befinner oss i. Därför handlar både utmaningarna och lösningarna som AI för med sig inte så mycket om teknik utan mer om människor. För att släppa lös de potentiella goda krafterna som AI kan medföra krävs därmed kunskap om hur vi människor fungerar, och vad som bygger långsiktigt engagemang och välbefinnande, inte bara vilken av de senaste språkmodellerna som klarar sig bäst i olika tester.